En hemsk tid

som jag skrev tidigare började jag blöda kraftigt igår vid 13 tiden och fick smärtor i nedre delen av magen. Jörgen pratade med kvinnokliniken och vi skulle komma in om det inte slutade blöda. När Jörgen var och handlade korv som vi skulle ha till middag messade jag med hans kusin och kände då att jag fick väldigt ont i magen och kände mig jätteyr och illamående så jag bestämde mig för att jag skulle ringa in och prata med dem när han kom hem fast jag kände att det var lite som behövde komma ut så jag ville på toa först och Jörgen fick leda mig dit för jag var så yr att jag knappt kunde stå på benen men envis som jag är skulle jag dit för det behövdes verkligen. Kände att jag höll på att svimma så jag sa att jag ville komma tillbaka till sängen men det blev inget med det då jag svimmade när jag satt där. Jag vaknade till och då satt jag fortfarande på toaletten men den här gången hade jag trosorna på mig och Jörgen pratade i telefon. Sen låg jag helt plötsligt på golvet i badrummet och Jörgen sprang in o ut och frågade om jag var vaken sen hörde jag honom säga till barnen att ta på sig skorna. Han sa även någonting om brända korvar, tydligen hade en av 10 gått att äta så det fick bli något annat för dem. Han lämnade dem till grannarna, Kevin sov i sin säng. Sen kom ambulansen och jag blev utbärd på bår och det var första gången jag fick åka ambulans, var så fruktansvärt slö så jag orkade knappt hålla ögonen öppna. Ambulanskillen som satt vid mig satte en nål och så fick jag syrgas och dropp sen tog han blodtryck flera gånger under bilresan. Fick ett rum på akuten och efter en stund så kom en gynläkare och gjorde ett vul (vaginalt ultraljud) och som vi misstänkte fanns det inte längre någon bebis kvar :( det verkade inte heller finnas mkt rester kvar så hon trodde inte att jag skulle komma att behöva skrapas men ska in imorgon till Karlstad och gynmottagningen för en sista koll. Jag fick åka hem igår kväll så Pernilla kom och passade barnen så Jörgen och Kevin kunde hämta mig, de var framme 21.30 så kom hem sent men det var skönt att slippa stanna kvar. Fick hem tiden för ultraljudet som vi hade inplanerat den 30e för NUPP test så fick ringa och avboka den tiden förut. Sen fick jag ett mms med en söt liten nyfödd pojke som några kompisar fått... Det var jobbigt men samtidigt är jag väldigt glad för deras skull :) Grattis Melinda och Mattias!!! 

Känner mig ledsen och tom om vartannat.... 1 feb var det beräknat att bebisen skulle komma och vi såg fram emot det enormt mycket. Tur att vi inte hade talat om det för barnen än i alla fall! Är tacksam för mina underbara barn/bonusbarn och min man som är helt underbar i alla lägen. Vet att man alltid kan lita på honom och han tar så bra hand om oss alla så man behöver aldrig oroa sig för något vilket är enormt skönt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0